7:e maj 2004 Hej dagboken... I dagarna har jag och Skrutt varit ute på äventyr och vandrat i den vackra naturen i Mariefredstrakten! Vi har lämnat pappa Stefan ensam hemma och varit på kick-off. Och jag får lov att säga att fastän jag nu är ofantligt trött, och har ont bäde här och där och är öm i hela kroppen, så är jag omåttligt stolt över den! Tröttheten beror mest på att jag alltid har svårt att somna ensam på ovanliga ställen, men stelheten i kroppen beror på våra långa och tuffa skogsvandringar. 2 timmar i klart tuff teränng på torsdagen och sen en alldeles egen promenad på fredagmorgonen, i något snällare miljö på ca en timma på fredagen. Och det är mest i fötterna det känns faktiskt, dom blir rätt svullna efter såna där utflykter, men framfogen har protesterat lite den med... Fredagsutflykten var av typen fotosafari i grupp, med olika teman, men sen på torsdagen, efter att vi ätit en härlig hotellfrukost ute i solen, beslöt jag mig för att gå en sväng i hjorthägnet vid Gripsholms Slott. Det var helt fantastiskt väder! Och eftersom jag var den enda (förrutom min gravida kollega) som inte var bakis efter torsdages avslutning så gick jag själv. Kom in i hägnet och följde den grusade gångvägen. Jag tänkte att den går väl runt lixom... Det gjorde den. Men aldrig hade jag väl tänkt mig att hägnet skulle vara så STORT!!! Men härligt var det i alla fall. Solen strålade, vitsipporna blommade, träden håller på att slå ut och slånbärsbuskarna ser ut som ulliga moln som landat här nere. Hjortarna betade på ängarna och nästan hela stigen gick kant i kant med sjön... Jag menar, kan livet bli härligare?!?!? Har varit i stallet med, jag och Mille har badat... Eller det vill säga det hela går ut på att Mille ska badas, men det slutar alltid med att vi är lika blöta båda två... Hon och A ska tävla i morgon, och då måste man ju vara snygg... Passade mig jättebra att bara pyssla och fixa i stallet i dag, för jag hade nog aldrig orkat rida ordentligt. Nu har jag precis kommit hem och har tagit en dusch. Väntar på att Stefan ska komma hem. Det blir pizza och videofilm i kväll kan jag avslöja. Men jag vet nog en som kommer att somna ganska gott i soffan... Skrutt racar runt och försöker övertyga mig om att jag ska upp och röra på mig i stället, det gillar h*n bättre. För det är alltid som mest rulle på morgonen när jag varit uppe på toaletten vid halv fem- fem, och på kvällen när vi gått och lagt oss. Men det beror nog på att när jag rör sig så vaggas Skrutt till sömns. Påminner mig om att jag ska skriva upp att vi ska köpa "gung-fötter" till spjälsängen när den är färdigmålad... Skrutt sover uppenbarligen bäst när det rör sig lite... Det är alltså inte så poppis att sitta framför datorn i vår hemska stol som gör att hållningen lixom blir lätt "potatis-säck-lik"... Det blir väl trångt förstås... Och det är konstigt, jag pratade med en vän för nån vecka sen om det här att det rör sig i magen. Jag har ju varit gravid nu i nästan 27 hela veckor, och åtminstone sju av dom har jag ju kännt av Skrutt mer eller mindre, men det är som att man aldrig vänjer sig, utan man blir lika förundrad varje gång... Och det slår mig, varje dag, att det faktiskt är en egen liten individ som sprattlar omkring, innuti mig! En egen liten, med egen vilja och ett alldeles eget liv... Och om tio veckor, vore det helt normalt om den bestämde sig för att komma ut till oss... Visst är det konstigt... Magbilder UL-Bilder |
|